Premiär 11v11 match !!

Det finns kvällar som påminner oss om varför vi älskar fotbollen. En sådan kväll var det på Kärrdals IP. Temperaturen låg precis på den där nivån där luften känns krispig men kroppen fortfarande varm av förväntan. Planen låg vit och stilla under strålkastarljuset, och någonstans mellan linjerna påminde man sig om att det är här allt börjar  i mötet mellan vilja och möjlighet.

Efter tre veckors träning var det äntligen dags. Motståndet: IFK Sollentuna, ett lag med rykte om sig att spela fin fotboll och tillhöra toppen i 2012-kullen. Vi visste att det skulle bli tufft. Vi visste inte vad som väntade. Men vi kom dit med den viktigaste ingrediensen av alla: en attityd som sa att vi inte bara var där för att delta.

Matchens första period blev en påminnelse om att fotboll nästan alltid börjar i kaos. Vi stressade iväg bollar, tog snabba och ibland fel beslut, som om vi ville skaka av oss nerverna så fort det bara gick. IFK Sollentuna var lugnare, tryggare, mer samspelta. Men ibland behöver man bara en kort paus för att hitta rätt i stormen.

Och det var exakt vad som hände.

Efter några korta ord och små justeringar i spelet kom vi ut som ett annat lag. Som om någon skruvat upp självförtroendet en nivå. Plötsligt började vi ta över ytor, vinna dueller och komma till avslut. Vi satte våra chanser,  och med varje mål kom en ny våg av energi. Man kunde nästan se hur grabbarna växte, hur spelet började flyta och hur matchen långsamt vände.

Resten av matchen blev en uppvisning i vilja, mod och laganda. Det var inte bara att vi tog över  det var sättet vi gjorde det på. Som om laget ville visa både sig själva och publiken att de tre veckorna inte bara var träning, utan en resa.

När slutsignalen kom låg känslan kvar i luften: att något hade hänt. Att ett lag inte bara spelat en match, utan tagit ett steg framåt.

Det är sådana kvällar man bär med sig. Sådana kvällar man bygger lag på.

Hälsningar,/  Pierre Khederchah